Jag är så fattig jag står inte ut!!!!!!
Varje dag jag vill ta ut 10€ så måste jag ständigt veta hur mycket jag har på kortet, ikväll kommer jag inte ens ha råd att betala taxi upp till min pojkvän, eller jag har råd men skillnaden med mig och de andra som går här är att deras pengar ständigt fylls på och det gör inte mina. Jag blir så irriterad när alla säger "nej det är lugnt, studiebidraget kommer om några dagar", men nej det gör det inte för dom går åt till att betala min värdfamilj.
Jag antar att jag bara nojar men det känns ständigt som att jag inte har några pengar, och alla här är så himla rika! Jag förstår inte vart de får pengarna ifrån, alla säger hela tiden att de får pengar av sina föräldrar när pengarna tar slut, de bara ringer ett samtal och så är pengarna på kortet igen. De har verkligen magiska bankkort.
I Sverige skulle 1500:- kännas som jättemycket eftersom jag hellre äter hemma, eller jag kan be mamma och pappa köpa hem den müslin jag vill ha, men det går liksom inte här så de får man köpa själv. Man kan inte umgås hemma hos varandra på samma sätt, man går ut och gör saker och allt man gör ut kostar pengar. Jag längtar tills det blir tillräckligt varmt för att ligga på stranden för då tror jag inte livet kommer kosta lika mycket, eller så blir det värre för att man glömmer ta med sig en macka hemifrån, lyllos dom som kan gå och köpa en istället.
Sånt här ska man väl egentligen skriva i sin dagbok men det här är ju lite som en eftersom de bara är typ 4 personer som läser den.
Nu ska jag skriva klart mitt arbete om kulturmötet mellan kristna och muslimer, kunskap verkar man kunna komma långt på så det är väl det jag får satsa på istället.