Jag vet verkligen inte vad jag ska skriva. Jag är jätte irriterad på våran värdmamma. Jag och freja skulle byta rum eftersom att Freja får klaustrofobi inne i hennes rum och mitt våran ommöblering så kommer våran värdmamma in och säger att hon inte tycker om det och ser väldigt bekymrad ut. Det som irriterar mig mest är att hon inte kan se saker positivt om det inte är så som hon vill ha det, hon kan inte tänka på hur vi trivs eller hur vi skulle vilja bo. Och med tanke på att det är för oss det är jobbigt att vara borta ett år hemifrån och vill känna oss så hemma som möjligt och att det är vi som betalar henne så hon kan äta vad hon vill så borde hon vara glad att vi försöker göra det bästa av situationen.

Jag börjar förstå Freja mer och mer varför hon så gärna vill hitta en egen lägenhet, tidigare så har jag trivts bra men jag tycker inte hon behandlar Freja ok. Det kan vara för att hemmet för henne är väldigt viktigt och Maria är väldigt bestämd med hur hon vill ha det och då krockar det lite grann. Å andra sidan så kanske vi borde uppskatta mer att vi får bo här och istället för att försöka få det som vårt hem så borde vi ta in deras spanska hem istället. Det känns dock inte som att dom vill att vi ska bo här för att de tycker att de vore trevligt med lite svenska ungdomar, utan snarare för att de behöver pengarna. Jag tycker inte att det är något fel på det, speciellt inte med tanke på pengakrisen här i Spanien, men om det är så viktigt för henne att vi ska stanna kvar här så borde hon låta oss känna oss som hemma.  

Nu låter det som att jag inte trivs, för det gör jag men på ett sätt så tycker jag att hon borde vara lika tacksam som vi är och försöka anpassa sig på samma sätt som vi försöker. Ja jag vet att det är vi som är här för att uppleva den spanska kulturen men vi vill trivas också!